Har såklart haft ont idag och de var värre än förut och de ja  stoppade i mig innan var en oskyldig köttgryta och de tog mig 20 min innan kramperna kom, Ja kände hur dom kommer krypandes och ja vet exakt vad som väntar, en oändlig smärtvåg där de känns som nån hugger en kniv under revbenen och vrider om och till slut blir smärtan så svår att ja tappar all färg i ansiktet, håret på armarna reser sig, jag känner mig svimfärdig och jag vill heslt bara dö för så ont gör de och de är så svårt att förklara smärtan. Men de gör så ont att ja bara kan ligga i fosterställning och vänta ut attackerna.
Vårdguiden säger :Smärtorna är dock ofta så svåra att akut smärtlindring på akutmottagning eller vårdcentral kan bli nödvändig.
Och när dom säger så tror ja på dom för ja vet vilket helvete de är och eftersom ja hittade en vettig läkare som direkt kunde säga vad de är för sjukdom ja lider av så blev ja överlycklig fick medicin som hjälpte och innan ja fick hjälp så har ja gått me de här i 2 år sen fick ja en medicin som ja blev resistent mot alltså min kropp vande sig och medicinen slutade verka tillbaka på ruta 1, fick ytterligare 1 medicin som gjorde att min lever mådde piss.
Eftersom mora läkarna inte visste va de höll på me så fick ja ont och åkte in akut blev inlagd och då togs de massiva mängder blod för att utreda allt,
Då visar de sig att min lever mår extremt dåligt under mina anfall och ingen kan förklara de här men ja blir tillsagd att åka in nästa gång ja får ont och samma procedur händer mina värden skjuter i taket ingen kan förklara de här fenomenet så dom remitterar mig till Örebro!
Nu vet ja att min sjukdom heter Galldyskinesi på svenska är de kramp i gallvägen. Och de här brukar läka ut av sig själv och de är rätt ovanligt så dom vet inte så mycket mer än att en utlösande effekt är läkemedel och speciellt smärtlindrande läkemedel.
Nu är ja inne på mitt 6 år med den här sjukdomen och ja får så här ont 2ggr i veckan om ja har tur! ibland är de oftare,
Jag är väldigt ung för att ta bort gallan jag är för ung för att sätta in ett "stent" = ett rör som sätts in i gången för att hindra den från att krampa.
Min läkare hade ett alternativ och de va att ge mig en till medicin och ja höll så glatt med tills han berättade vilken medicin de va!
De va ett antidepressivt läkemedel som heter citalopram och är ett såkallat SSRI preparat som man ger deprimerade personer och om de nu hjälper mot min sjukdom vet ja inte men ja känner inte för att äta antidepp medicin när ja mår bra för kruxet med den här medicinen är att man blir mer självmordsbenägen de 2 första veckorna!!
No way att de läkemedlet ska in i min kropp!
Så här står vi med ett dilemma, min kropp mår skit ja och ja överväger starkt att föreslå operation, för ja vill inte äta de här läkemedlet resten av mitt liv...

Jag förstår att en del inte kan sätta sig in i de här men de är ett sätt för mig att förklara hur ont ja har och att ja efteråt är så slut att ja kan somna på direkten, ja blir illamående i flera timmar och kan inte få i mig mat på resten av dagen!
De är min historia och ja håller på att försöka klura ut hur ja ska göra.